En liten tår i ögat och ett skratt som förlänger livet...

God kväll i stugan!

Är nästan anfått efter att ha busat med Cisco-Trisco-Men, som även han sitter med husets längsta slips:) Han är bara för rolig och älskar när man gömmer sig och sedan ska han leta "rätt" på en...han far med värsta "bresladden" över parkettgolvet och man kan inte annat än att skratta åt våran lilla hårboll. Även om det är mycket jobb och som F säger; he`s a big problem!!! ha,ha...så ångrar jag/Vi inte en sekund att Vi skaffade detta lilla problem, för han är världens goaste och mest sällskapliga lilla Cicso-Bus...

Efter dagis åkte jag och lilla till Konditoribageriet för en välbehövd fika. Glömde dessvärre kameran hemma...hade annars lagt upp en bild på alla goda kakor och bullar:)

Vi har pratat länge om att hälsa på Glenna, men som med det allt annat, så blir det aldrig av. Förräns idag, som jag sa till lilla; Nu åker vi och kollar om Stig-Olof är hemma...och till vår tur och lycka så var han det. Nu hade alla flygfän flyttat ned i källaren och det var verkligen  f u l l t av alla möjliga varianter av fåglar...Ni kan bara föreställa er lukt, damm och alla små dunfjädrar som virvlade omkring:) Och mitt bland alla dessa fåglar satt våran egna lilla stolthet, nämligen Glenna-Glennberg...fick en liten tår i ögat och hade god lust att ta med henne hem. Naturligtvis inget jag nämde för Agnes och Glenna har det jättebra hos mister Stickan. Hade inte blivit några ägg än och heller ingen partner som passade. Konstigt eller hur?!

Efter en stund och genomgång av alla fåglar, ägg, ungar och fiskar åkte vi vidare till moramora som blev mer än glad över en korg med massa gotti-gott-gott. Kul att man kan glädja med så lite...nu ska jag softa i soffan och spela lite WF.

Kramar!